Sjukt jobbig dag

Igår var en sjukt jobbig dag.
Dagen börjar med att jag åker till jobb, mår sisdåär men envis som jag e så tar jag mig till jobbet.
Men efter lunch sa min kropp ifrån.
Fick extrema smärtor i magen så jag typ svimmade. Allt svartnade för ögonen på mig. och jag kallsvettades och trodde jag skulle spy ner hela disken.
Tårarna rinner av smärta och då kommer en kund in och börjar gnälla om ngt.
Kommer inte ihåg för jag lyssnade inte på henne. Vilken ego människa?
Trots att hon ser att jag ha grymt ont har hon mage att klaga?
Pratade med Chefen L och förklarade läget så hon beslutade att jag skulle slå igen dörrarna och sätta upp en lapp med texten " Stängt pågrund av akut sjukdom, öppet som vanligt i morgon"
Jag fick inte tag på någon som kunde hoppa in så de fanns ingen annan utväg för jag var påväg till akuten.
Jag slog igen och chefen på cafe delen dök opp och verkade bry sig lite men frågade om nån annan skulle komma.Antar att han syftade på försäljningen?

För att slippa honom och hans nyfikna frågor så klär jag på mig och sätter mig utanför och väntar på mamma. Jag skakar av smärta och försöker hålla mig från att gråta högt.
Jag ringer Ceno....Behöver prata med nån och hon var nog den enda som har ett jobb där hon kan gå undan en stund och hålla mig vid medvetande.
Jag har inga minnen av att jag skickat sms till J, men se, prioriterar även vid halvmedvetande.
Skickade visst flera och de var inte helt luddiga. Jag vet att jag skickade de första men sen...nope....Vet att jag funderade på att inte skicka sms eftersom han skulle på ett möte med jobbet och jag ville inte göra honom orolig. Men jag beslutade mig för att skicka sms iallafall.
Tror nog att jag hade velat att han gjorde samma sak i sådat fall så.
Mamma kom väldigt fort och även min bror som skulle ta hand om mammas pudel Aros.
När de kom kunde jag sluta prata med Ceno och bröt ihop mot mammas axel. Älskade mamma.
Hon och min bror T såg till att jag kom iväg till Akuten med taxi.
Blev väldigt rörd när vi kom till taxi bilarna för endel förare känner igen mig från cafet och de blev oroliga. Gulle dem. Det värmde.
Taxi föraren vi åkte med därimot börjde genast prata om gallstenar och andra sjukdommar hon eller nån hon kände haft. Inte så smart med tanke på att jag faktiskt var på väg till Akuten.
Nöt.

Väl på akuten så går de ju som vanligt. Allt tar tid.
Fick lämna prover och sådant sen vart de lååångt vänte tid så jag han gå igenom massa känslor under tiden. Ilska och irritation extrem trötthet och så.
Tillslut fick jag komma in på ett rum. "Nu kommer läkaren snart" Jo, två timmar senare.
Men han var mycket bra och extremt effektiv!! All cudos till honom!!!
Efter det gick de fort. Fick snabbt hjälp och veta att de var bra att jag kommit in för jag hade aldrig kunnat lösa det på egenhand.
Så efter några timmar till med behandling och så, inte så najs , så fick jag åka hem.
Kollade mobilen medans vi väntade på Taxi Styvpappa. Och då hade min jobbar kompis D pratat in ett medelande på min telefon där hon utryckte sin oro. Det värmde enormt.
Tack D !!
Sen ringde jag direkt J såklart!
Stackarn, inte meningen att skrämmas så juh.
Skickade ett sms till Ceno om att jag levde så hon kunde sova ordentligt.

När jag kom hem var jag sjukt trött men vad gör jag? Jo, slår på datorn och ringer J.
Fast de blev inget jätte långt samtal. Jag var ju helt väck. Men de var skönt att få höra hans röst.


Idag skulle jag hämta ut min medicin. Men då hade de "missat" att jag är citrus allergiker och medicinen hade smaksatts med det. Varför ska allt vara smaksatt med citrus?? Vi är ganska många som inte tål det. hallå? Nötter.

Apotekaren som hade hand om oss ska inte jobba på ett apotek. Eller snarare ska inte jobba med människor. Hon var UR USEL på sitt jobb. Idiot kärring.
Men iallafall. Tillslut fick vi tag på läkaren och han fixade ett nytt recept som jag ska hämta ut snart.

Nu sitter jag här och bloggar lite men ska snart bara lägga mig i soffan och vänta på min bror som ska komma hit och hjälpa mig lite.

I morgon får jag äntligen åka till J, saknar honom så.

Tack till alla underbara vänner och familj som stöttat mig!
Puss på er